Det första Gloria lägger märke till när hon öppnar ögonen, är en suddig kontur av något som står böjd över henne. ”Mår du bra, fröken?” Undrar denna konstiga varelsen och petar henne på axeln. Hon drar sig häftigt undan och hör sig själv utstöta ett konstigt ljud. Hennes händer far instinktivt upp i sitt eget ansikte för att undersöka vad som har hänt. ”Är du sjuk? Ska jag ringa någon som du känner som kan hjälpa dig?” Varelsen fortsätter ställa konstiga frågor som blir till ett irriterande och smärtsamt surrande i hennes huvud. Hon måste få tyst på ljudet, så hon tar ett djupt andetag och sträcker fram sin hand mot tinget som fortfarande står över henne. Denne grepar direkt hennes hand och hon trycker till och hennes uppdrag är klart. Någon minut senare börjar missfostret att hosta och ta sig för magen i en plågad gest och drar sig undan henne.

När hennes ritual är fullbordad så känns det alltid lika lättande, men samtidigt konstigt. Gloria kan ibland känna dåligt samvete, men uttalar det inte mer för dem på Venus. De har en annan åsikt och har alltid tänkt och diskuterat annorlunda än hon själv i dessa frågor.

Hon reser sig upp och tar upp sitt signum speculum (signalspegel) för att dels se sin egen figurskapelse och dels för att meddela Venus om sin status. De skickar ett nytt uppdrag direkt och visar även vilken negotium (affär) som är hennes nästa uppdrag.

Affären The famous Model är en nystartad butik som ligger mitt inne i staden. Expediterna vänder sig direkt till ytterdörren när hon stiger in. ”Behöver du hjälp?”
”Tack, men jag tittar lite först, svarar hon och försöker sig på ett leende som känns väldigt konstigt. Hon tittar sig omkring, får syn på en blus i skyltfönstret. Hon går dit medan hon börjar ta av sig sin tröja.

Gloria börjar dra och rycka i provdockan för att få av blusen. Expediterna kommer springande mot henne och skriker ”Släpp provdockan!” Gloria tittar upp och förstår inte vad de är så upprörda över. Hon släpper dockan, vilket resulterar i att den ramlar med en mindre duns i golvet och armarna trillar av den. ”Du måste be om hjälp om du är intresserad av ett klädesplagg och man får inte ta av sig sina egna kläder ute i butiken. Vi har omklädningsrum för detta”, säger en av expediterna till henne och pekar på ett mindre utrymme längre in i butiken som skyddas av hängande tyg. Gloria nickar och provar blusen där inne i stället, fast hon tycker att det är lite omständigt.

Hon betalar i kassan och sedan tackar hon de tre expediterna genom att ta dem i hand. Innan Gloria hinner ut ur affären så hör hon att de börjar hosta och vänder sig om i dörren för att se hur de tar sig för magen i en plågad gest. De är döda inom en minut men då spricker också hennes signum speculum.

I en annan del av staden sitter Terra, Gale, Ignis och Lacus på en bänk och tittar sig förundrat omkring på sin nya omgivning. Lacus, som var enda killen i gruppen, hade stora svårigheter att lokalisera Glorias position. Signalen studsar bara tillbaka igen. ”Om du söker efter Gloria, är hon på väg till sin sista position. Vi måste skynda oss dit!”, säger Gale och ställer sig upp. Alla gör sig redo för att smälta sig samman in i Gale, som sedan för dem med vindens hastighet dit de ska.

Gale landar mjukt som en sommarbris på äldreboendet för dementa och försvinner in hon också och Genie tar form. Hon går fram till expeditionen. ”Var snäll och lyssna för att det jag säger är allvar. Jorden har redan blivit ett mål för en smitta som snart kommer att bli en epidemi som gör att människan måste rannsaka sitt eget levnadssätt på olika vis. Då först kommer det att bli en varaktig förändring till det bättre för hela jorden”, avslutar hon och ser hur expediten blir vit i ansiktet men sedan börjar hon vidta åtgärderna som Genie hoppades att samtalet skulle leda till.

Inför expeditens ögon blir Genie åter en energipelare som sakta löses upp och stiger uppåt mot taket och försvinner.